Snart händer det

Postat: 16.08.18

Snart händer det! Än så länge gapar skolsalarna tomma här. Tystnaden vilar över huset på Skinnarviksringen, parken är nu tom. Turisterna har åkt hem och stadsborna är tillbaka på jobbet. Men vi går i förväntans tider, för snart kommer huset att fyllas av pirriga ettor och somriga tvåor som är redo att vara superkreativa. Hurra!

I väntan på det hänger vi vid vår Instagram-vänliga kakelugn och tänkte passa på att tipsa om våra kvällskurser och distanskurser, för dig som av en eller annan anledning inte ska gå våra heltidsutbildningar. Här kan du läsa om alla våra kvällskurser och här om distanskurserna. Du kanske vill prova illustration, att skapa spel, att skriva copy eller att designa? Det är ett smidigt sätt att se om det är något för dig, och en bra merit att ha i bakfickan.

Vi funderar också på vad ni skulle vilja se mer av här i bloggen och i våra sociala kanaler. Vem borde vi intervjua? Vad borde vi tipsa om? Please share via vår Facebooksida eller Instagram.

Tonalitet i kommunikation – så funkar det

Postat: 10.08.18

Som skribent eller copywriter laborerar man med språket och lär sig att finjustera det beroende på vem man pratar med och vad man vill åstadkomma. Där är tonaliteten ett viktigt verktyg för att hitta rätt. 

I ditt sätt att prata har du ord du ofta använder och ord du aldrig skulle få för dig att använda. Människor i din omgivning känner till din vokabulär och skulle antagligen reagera om den plötsligt stack iväg åt något nytt håll. På samma sätt kan ett varumärke jobba med ett tonfall och språkbruk – tonalitet – för att nå rätt målgrupp och stärka varumärkets identitet. Genom en viss tonalitet i bilder och text förstärks varumärkets identitet. Är du poetisk eller rebellisk, akademisk eller supertydlig? 

Hur pratar varumärket?

För att hitta rätt tonalitet för ett visst varumärke är det viktigaste att känna din målgrupp. Vill du nå pensionärer undviker du antagligen ord som signalerar ungdom – och vice versa. Vill du nå någon som har stenkoll på bilar kan du inte själv vara amatör på området, utan måste sätta dig in i det lingo som kommer med bilvärlden. Detta för att du ska kunna prata om bilar på ett för mottagaren trovärdigt sätt. Man brukar säga att en copywriter blir lite expert på många vitt skilda områden. Ena dagen kanske du skriver en broschyr till seniorer, nästa dag säljer du bilar till män i 50-årsåldern och dagen därpå skriver du content till ett klädmärke som riktar sig till creddiga 20-åringar.

Förutom ordval – väljer du palla eller orka, trevligt eller amazing? – måste du också anpassa språket efter vad du för stunden vill prata om. När du vill att någon ska göra dig en tjänst i vardagen använder du antagligen ett lugnare tonläge än när du ska tillrättavisa någon. På samma sätt ska din text helt enkelt förmedla den känsla du vill frammana hos den som läser.

Skapa en persona som du pratar med

Det finns lika många metoder som det finns copywriters men ett effektivt sätt att hitta en tonalitet utan att krångla till det alltför mycket är att se en tydlig persona framför sig. Hitta på en person du pratar med, lär känna den personen, skriv en liten text om personens liv och intressen – då blir det betydligt lättare att sedan hitta ett flyt i språket.

Vem är den här personen? Hur pratar hen? Hur ser hen på ditt varumärke och hur uttrycker hen sig själv i skrift och talspråk? Din persona blir antagligen ganska stereotyp och överdriven, men gör det lättare för dig att pricka rätt.

Vissa företag jobbar med en tonalitetsmanual, så att fler än en person kan hitta samma tonalitet. Där kan man beskriva vilken identitet varumärket vill förmedla och exemplifiera med ord som är typiska eller helt fel för varumärket.

Tänk bara på balansen, så att det inte blir överdrivet åt det ena eller andra hållet. Här har någon kanske överdrivit sin vilja att prata med en yngre publik, resultatet blir en överdrivet ungdomlig jargong med slangord som blir helt malplacerade. Men å andra sidan – blir tonaliteten alltför subtil finns risken att den går din målgrupp förbi. 

Vill du lära dig mer? Vi har både kvällskurser och distanskurser i Copywriting!

Så var första året på Forsbergs – enligt studenterna

Postat: 18.06.18

På sistone har det varit mycket fokus på våra avgångsstudenter – de som nu har tagit examen och är redo för att börja sina jobb som landets bästa kreatörer. Men hur har ettorna haft det under första året och vad ser de fram emot i tvåan? Vi har pratat med en copywriter, en GDR-student och en gamestudent och bjuder på lite längre sommarläsning med deras reflektioner.

Hej Sara Edbom, du har precis gått ut ettan i Grafisk design och reklam. Har du fått några oväntade insikter under året?

Hallå där. Det är ingen bra idé att rucka på basic behov som sömn och mat för att kunna vara i skolan och jobba. Skolan är väldigt krävande psykiskt, fysiskt och socialt. Ibland när det är mycket att göra så är en paus i form av mat och vila det bästa du kan ge dig själv. Self love går före allt. <3

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

En av de sista sakerna vi gjorde i ettan var att medverka i D&AD New blood som är en internationell tävling med olika briefer som unga kreatörer får ta sig an. Jag och Josefine arbetade med en brief från Dropbox paper som gick ut på att använda grafisk design för att engagera människor kring ett ämne vi brann för.

Vi valde att arbeta med härskartekniker inom reklambranschen eftersom vi vill se förändring när vi kommer ut i branschen. Problemet är att arbetsplatser fortfarande har svårt att se och hantera härskartekniker, pga bristande analys och förståelse för att de används som maktmedel mot främst personer i minoritet, så som kvinnor. Insikten låg i att härskartekniker borde vara lika lätt att få bort som att tvätta händerna; därför tog vi fram ett städkit med namnet OBS (Office bullshit) där varje städprodukt representerar en härskarteknik. Detta projekt bevisade för oss att vi kan göra så mycket med grafisk design och att vi alltid ska lita på vår magkänsla i vad vi tycker är en bra idé. Projektet finns på bild överst i inlägget!

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Privatlivet hamnar lite i kläm eftersom det är så himla roligt att vara i skolan och jobba, det finns inte tillräckligt med timmar på ett dygn för allt som är kul.

Vad tänker du kring årskurs 2?

Jag är redo, men jag kommer sakna tvåorna, de har varit så himla fina mot oss i år. </3

Var praktiserade du och hur var det?

Jag var på AWB kommunikationsbyrå vilket var väldigt bra och givande. Det jag gillade var att de har både PR och kreatörer under samma tak, vilket gör att de får ett strategiskt tänk som var toppen. Eftersom de är få kreatörer och inte så stor byrå så kom jag väldigt nära arbetet och fick göra väldigt mycket. Jag hade också turen att hamna mitt i deras mest aktiva period vilket gjorde att det var direkt in i produktion vilket passade mig som gillar högt tempo. Jag ska faktiskt praktisera mer under sommaren men på ACNE istället.

Hej Stina Enberg! Du har precis gått ut första året i Game. Har du fått några oväntade insikter under året?

Då jag, precis som många i min klass, började game art med traditionell målarbakgrund och i princip aldrig jobbat med digitala medier tidigare så är det rätt häftigt att vi hunnit lära oss så otroligt mycket bara på ett år. När man tänker efter så är det ganska ofattbart att vi får lära oss så många saker och fördjupa oss i något som vi alla älskar på heltid!

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

Vi har haft många spelprojekt under året och många har varit lika roliga så det är lite svårt att välja ut något specifikt egentligen. Det enda jag kommer att tänka på är det allra senaste grupprojektet för SGA (Swedish game awards), där jag bland annat var delaktig i level design under 3 veckor. Jag lärde mig att hantera spelmotor som Unity, vilket har varit användbart för mig i alla nästkommande projekt.

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Om det är något som jag inte riktigt är nöjd med så skulle det vara vår vinteruppgift, som var och en skulle arbeta på under vinteruppehållet, jag hade inte samma fokus och jag tror att jag la för lite tid på den helt enkelt. Ju mer man involverar sig, i grupp eller individuellt, så blir det mycket roligare utan tvekan och man gör allting så mycket bättre.

Vad tänker du kring årskurs 2?

För min personliga del så hade jag föredragit att inte ha alltför många grupprojekt, det är förvisso lärorikt och givande, men jag skulle personligen vilja fokusera på egna projekt så att jag kan bygga upp en stark portfolio. Jag tror att det kommer vara fallet under andra året. Det är många av oss som ännu inte kommit ut i praktik och kommer att börja ge oss ut på arbetsmarknaden någon gång nästa år innan vi tar examen. Då gäller det att hinna producera det allra bästa man kan och att försöka nå ut så mycket som möjligt på sociala medier som Artstation etc.

Hej Pontus Wiberg! Du har precis gått ut första året i Copywriter-utbildningen. Har du fått några oväntade insikter under året?

Korrekt. Angående om jag fått några oväntade insikter – både ja och nej. Eftersom jag inte hade några specifika förväntningar, utan istället förväntade mig vad som helst, så blev ingenting egentligen oväntat. Jag tänkte att jag skulle vara öppen för allting, och det har jag och alla andra verkligen varit. Visst har vi lärt oss en god del och fått många nya insikter – men jag personligen skulle inte kalla dom för oväntade.

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

Vi hade ett bokprojekt med vår oerhört karismatiske lärare Sören Bondeson som byggde på att vi i klassen fick välja varsin bok från bokförlaget Ordfront och göra en marknadsföringskampanj för vald bok. Jag och min eminente klasskamrat Erik Nordström valde Bob Hanssons bok Tankar för dagen – manual för ett snällare liv och byggde upp en tämligen bred marknadsföringskampanj som sedermera bitvis sattes i realiteten till följd av att både Bob och Ordfront gillade idén när vi presenterade den för dom.

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Har gillat det mesta och har således svårt att peka ut någonting specifikt som varit tråkigt. Men det är klart att vissa grupprojekt har tagit på psyket i sviterna av att man inte kan komma överens. Alla vill i regel fred, men räds inte krig. Men med facit i hand, även om man inte gillat stunderna då man kört fast så är det i efterhand härligt att kunna se på det genom ett annat fönster – att alla verkligen tror på sin idé och vill göra ett så bra arbete som möjligt. Då är det viktigt att ha högt i tak och våga agera om någonting är snett.

Vad tänker du kring årskurs 2?

Att det kommer gå fort, förmodligen fortare än första året. Allt vi lärt oss i ettan kommer vi nu alltmer sätta i praktiken samtidigt som vi lär oss nya saker och utvecklar vår repertoar. Vidare kommer det naturligtvis bli svinroligt att träffa alla nya ettor och all den potential som finns där.

Var praktiserade du och hur var det?

Jag praktiserade på bokförlaget Ordfront. Det var bra. Jag tänkte att jag skulle testa på att praktisera på ett bokförlag i ettan och vidare en byrå i tvåan så jag har testat på de två saker jag varit mest nyfiken på. Ordfront var varierande. Fick skriva en del texter åt både Ordfront och Galago samtidigt som jag läste en del manus och jobbade en del med just Bob Hansson och Sven Wollter som nyligen släppt sin debutroman.

Med det här tar bloggen lite sommarlov och är tillbaka i augusti. Så länge får du gärna följa oss på Instagram, där kommer det dyka upp lite inspiration till dina stunder i hängmattan. Ha en skön sommar!

Copylegenden Lars Falk om böcker, reklambranschen & smarta skrivtips

Postat: 13.06.18

Den legendariska copywritern Lars Falk har varit verksam i reklambranschen och som kreatör ända sedan den kreativa revolutionen i mitten på 60-talet och är nu aktuell med två böcker. Vi har pratat med honom om konsten att vara kreativ på beställning och om hans långa och framgångsrika karriär.

– Jag bloggar regelbundet om kommunikation på Bara Ord. Det är en bra skola för den som vill ta sig in i yrket. Läs ett par varje kväll. Då vet du snart allt som jag vet och velat berätta om, säger Lars.

Han har jobbat på legendariska byråer som Falk & Partners och Falk & Pihl, vunnit ett tiotal guldägg, varit med och startat Bokförlaget Atlantis och blivit invald i Platinaakademin. Idag är han främst verksam som författare med 16 böcker bakom sig. De flesta handlar om reklam, kommunikation och copywriting, t ex Ord till salu, Skrivbok och Slutsåld men han har även skrivit böcker om mat.

Amazing copy kräver amazing skills

Copywriting är ett yrke utan exakt kunskap, där man måste öva upp en blick för vad som funkar och inte. Det är mycket fingertoppkänsla och erfarenhet bakom de bästa reklamkampanjerna vi ser på stan. Så vad kännetecknar en riktigt skicklig copywriter? Lars svarar:

– En skicklig copywriter är en allmänintresserad historieberättare och nyfiken humanist. En person som kan skriva långt och sedan korta ner det. Som hittar det intressanta även i det lilla. Det gäller också att våga lägga till av sig själv och inte tänka så mycket på hur man skriver som på vad läsaren ska få ut av det. Den skickliga copywritern respekterar läsaren, vågar utmana, skriver inte på näsan. Har sinne för affärer. Kan spåra en affärsidé medan den fortfarande bara är planlagda teorier.

Alla kör fast emellanåt, och då kan det kännas ganska hopplöst att försöka tvinga fram någonting klurigt, smart och superkreativt. Men inspirationen kommer tillbaka när man jobbar och anstränger sig ordentligt, enligt Lars.

– Den kommer när man utsätter sig för krav – från andra och sig själv. Däremot är det viktigt att vid sidan om läsa mycket, se mycket (film t ex), träffa många; prata om stort och smått. Vara med sin tid och diskutera den. Betrakta sin samtid, sina medmänniskor: hur gör de, vad säger de, vad menar de när de säger så, och gör så?

Det finns för– och nackdelar med alla yrken. Något av det roligaste med att vara verksam inom reklambranschen har för Lars varit att bidra till ett företags utveckling, men också idéskapande.

– Två personer i ett tomt rum som är tvungna att hitta det ingen annan hittat tidigare. Utmaningen. Och det sämsta med yrket är alla reklamköpare som inte förstår värdet av kreativitet och kommunikation. Som inte vågar lämna ifrån sig ansvar, tid och pengar. All dålig reklam som svärtar ner reklamens anseende som helhet. Branschens tystnad. Bristande självkänsla, säger han.

Den kreativa revolutionen i backspegeln och framtiden

Lars är aktuell med två böcker. Den ena har vi skrivit om tidigare här, Din text. Den handlar om att tänka rätt innan man börjar öva på att skriva. Lars beskriver boken som den allra första man bör läsa.

– Den handlar om att förstå kommunikationskonstens innersta: att allt handlar om att bli sedd, hörd och tagen på allvar. Om att berätta. Se det intressanta även i det lilla. Göra det lilla stort, säger han om boken.

Den andra boken som är på gång heter Öga mot öga – med den kreativa revolutionen. Det är en direktrapport från fronten när reklamen blev kreativ på 60-talet. Vad hände, varför, vad blev resultatet och vad har det att göra med dagens reklam? Boken beskrivs som något som kommer i rätt tid och för kommande generationer att inspireras av.

– Det är en bok om värdet av kreativitet istället för smarta påhitt. Det är det enda som kan hindra framtida robotar från att helt ta över denna gigantiska marknad. Tänk en framtid när allt är slätstruket pladder. Då blir reklam ett tinnitus vi inte kan bli av med. Bara ängsliga utövare av dagens slätstrukna reklam vill se boken som en historiebok. Kanske kan den skapa debatt: ”Var det bättre förr?” Den som ser jobben från den tiden vet. Och får sig en rejäl tankeställare, säger Lars.

Boken innehåller även de bästa reklamjobben från tiden 1964-94 – då inträffade nästa revolutionära fas, nämligen Informationsåldern. Boken kommer ut i höst och är skriven av Lars Falk och Claes Bergquist samt formgiven av Kurt Lundkvist.

Vill du skriva? Tänk såhär!

Har du blivit sugen på att prova på copywriting? Lars har några råd på vägen – t ex att börja med att hitta din skrivande talang. Den finns hos de flesta, menar han, men måste övas upp. Utan den är allt meningslöst.

– Tänk sedan efter om du har ”sinne för affärer”. Copywriting är till syvende och sist inte en verksamhet som går ut på att vitsa, snitsa och ha kul. Det är djupt allvar som gäller. Man måste gilla att ”sälja”, att hitta argumenten som biter. Och inte minst idén som blottlägger den affär som kunden ännu bara pratar om och har nerskriven i teoretiska dokument. En kreatör, menar jag, är en person med dubbeltalangen: affärssinne och artistisk talang. Som kan få affären att synas, förstås, beröra och därför kanske locka till köp alternativt prövning.

Ett annat gott råd är att börja i liten skala. Det är precis lika viktigt att hitta idén och texten till ett pyttelitet företag som ett multinationellt.

– Pröva med ”farsans företag” eller en grannes eller en affär du gillar att handla i. Låtsas att de ska ha en annons i lokalbladet, avslutar Lars.

Forsbergs skola har copywriter-utbildningar på distans, kvällskurser och en tvåårig dagskola på Södermalm i Stockholm. Något för dig?

Årets Pelle Lindberg-pristagare vill öka förståelsen för dyslexi – med hjälp av design

Postat: 06.06.18

Under avgångsstudenternas examen förra veckan utsågs vinnarna av det årliga Pelle Lindberg-stipendiet. I år gick det till Grafisk design och reklam-studenterna Sara Ahlström och Fanny Laubscher för sitt arbete med att öka förståelsen för dyslexi – med hjälp av text och typografi.

Fanny och Sara fick årets stipendium med följande motivering: ”Pelle Lindberg-stipendiet går till ett examensprojekt som med sin konstnärliga galenskap och visuella känslighet visar omvärlden hur det verkligen känns. Grattis Sara och Fanny!”

– Det är fantastiskt roligt! Vi har nog inte riktigt fattat att det var vi som fick det, säger Fanny och Sara.

Duon började arbeta med dyslexi som tema i ett fanzine-projekt för drygt ett år sedan, då de skapade ett fanzine som med hjälp av struktur på papper och typografi ville visa läsaren hur det är att ha dyslexi. I sitt examensprojekt nu i vår valde de att fortsätta jobba med samma tema. Anledningen var att både Sara och Fanny själva har dyslexi och gick igenom hela grundskolan utan att någon uppmärksammade dem på det.

– Det resulterade i många ifrågasättanden av sig själv. Många tankespöken om varför man inte klarar av det som klasskamraterna och andra i omgivningen kunde per automatik. Det sätter sina spår i självbilden, säger Fanny.

Examensprojektet om att leva med dyslexi

Fanny och Sara är överens om att debatten kring dyslexi har blivit bättre sedan de gick i skolan och idag vet de flesta vad det betyder – men inte hur det känns. För hur ska någon som aldrig upplevt hur ansträngande och frustrerande en text kan te sig kunna förstå det? I sitt examensprojekt ville de förändra det här.

– Med tanke på hur omöjligt det är för någon att läsa sig till hur dyslexi känns bestämde vi oss för att försöka få den som inte har upplevt lässvårigheter att få ta del av känslan. Då dyslexi handlar om text visste vi direkt att det måste vara ett textbaserat projekt. Att göra det i bokformat kändes helt rätt då det är i böcker som större texter samlas. Vi gjorde intervjuer med dyslektiker och började testa oss fram utifrån texterna vi fick därifrån.

De testade att göra bokstavsavstånden för tajta eller alldeles för glesa och att förändra textens riktning. De ville fortfarande att texterna skulle vara läsbara, eftersom innehållet i intervjuerna var så pass fina och öppna. Däremot är det klurigt att lista ut hur man läser dem. På examensutställningen visade de affischer i form av utdrag ur boken de har skapat, OCH heter den. Responsen blev överväldigande – många blev tagna och fick en aha-upplevelse, andra blev lyriska över sättet att visualisera svårigheterna genom en ”konstig” layout.

– Vi klädde in väggen samt golvet med våra posters så att betraktaren kunde gå in och omge sig av dyslektikers upplevelser. Layouten skapade vi utifrån den text som avbildats. Målet har hela tiden varit att göra det krångligare eller lyfta en känsla, samtidigt som vi vill förmedla något intressant rent visuellt. På så sätt blir läsaren lockad att fortsätta, säger Sara.

Dyslexiprojektets framtid

Nu ska de försöka nå ut till fler. Konkreta önskemål är att dyslexi kommer upp som ämne i lärarutbildningen på lärarhögskolorna, så att det kan upptäckas tidigt. De vill se ökad förståelse hos klasskamrater och lärare och ökad kännedom om rättigheter hos dyslektiker och föräldrar. Att de förstår vilka hjälpmedel som finns och att det inte är fusk, utan ett sätt för en dyslektiker att hamna på samma utgångsläge som en automatiserad person.

– Cirka 20 procent av befolkningen har läs- och skrivsvårigheter men bara 5-8% har det pga dyslexi. Att då placera alla med dessa svårigheter i ett eget rum, frånkopplat den egna skolklassen, är helt orimligt. En dyslektiker behöver helt annan hjälp än någon med t ex koncentrationssvårigheter, säger Fanny.

Målet är att ge ut boken OCH (vars sprillans nya instagram-konto du hittar här). Helst i två olika versioner – en för det offentliga rummet, arbetsplatser och skolor och en för hemmabruk. Detta för att boken idag inte är bunden, ett medvetet val för att ytterligare öka kraven på läsaren. På arbetsplatser och i skolan skulle det dock förmodligen inte funka eftersom sidor skulle försvinna och boken tunnas ut.

– Vi vill se en acceptans och tålamod när någon behöver extra tid eller hjälpmedel för att läsa eller skriva. Att stressa på gör det bara värre. Dyslexi har inget med intelligens att göra. Underminera aldrig en person utifrån förmågan att läsa eller stava. De personer som inte kan gå samma väg som normen är inte sämre än någon annan. Men deras väg kan bli rakare och självbilden mer självsäker med en förstående och kunnig omgivning. Vi hoppas att folk ska se detta tack vare vår bok, avslutar Sara och Fanny. 

PS. Visst följer du skolan på Instagram och Facebook? Om inte så är det dags nu!