Öppen föreläsning med Athena Farrokhzad

Öppen föreläsning med Athena Farrokhzad!
När? Torsdag den 21 februari kl. 15.30-17.30
Var? I vår lokal Studio 98, på Brännkyrkagatan 98.

Athena kommer att berätta om sitt författarskap där bl a den uppmärksammade diktsamlingen Vitsvit ingår, vägen till litteraturen, hur man kan tänka kring poesi och läsa ur sina böcker. Föreläsningen är kostnadsfri. Anmäl dig genom att mejla info@forsbergsskola.se

Foto: Khashayar Naderehvandi

Ett tal om ord och text: Ingen läser form

När uppgiften var att skriva ett tal, valde Viggo Lindberg i Copy 1 att skriva ett försvarstal till ord och text – Ingen läser form. Vi tittar på filmer och bilder men läser inte lika mycket som förr. Såhär skriver Viggo:

En bra text är alltid större än form och bild. Problemet med form är att den inte kan stå ensam, den klarar sig inte själv. Finns det ingen förklarande text så blir det visuella namnlöst, förvrängt och tomt. Det är alltid språket som sätter gränserna för det vi ser. Det vi inte kan uttrycka med penna och papper existerar inte. Jag tänker på det antika Grekland. I Odyséen beskrivs aldrig havet eller himlen som blå. Grekerna visste inte vad blått var, den färgen fanns inte. Hade Homeros haft en kamera och fotograferat blåbär hade han antagligen kallat dem svartbär. Ord förklarar.

En bra text ger namn till människor som inte kan föra sin egen talan. Jag tänker på Alan Kurdi. Utan ordet hade vi inte vetat om hans namn eller berättelsen om hans korta liv. Det var texten som gav oss vetskapen och inte bilden. Berättelsen om den kurdiska familjen från Kobane i Syrien hade gått oss förbi utan ordet. Utan det hade vi bara sett ännu tragedi, en av alla de anonyma som dör på Medelhavet. En död flykting på en anonym strand. Texterna om händelsen gjorde det omöjligt att låta Alan försvinna från våra medvetanden. När vi ger personer ett namn så gör vi dem också till människor. Ord inkluderar.

En bra text får folk att engagera sig och bli kreativa själva. Jag tänker på Bo Hansson som på 70-talet läste Sagan om Ringen och sedan tänkte att den här boken behöver ett soundtrack. Hansson spelade in ett ikoniskt album baserat på texten, på ordet. Han såg allting framför sig, såg paniken, skräcken men även vänskapen och modet. Detta utan hjälp av bilder. Ord inspirerar.

En bra text kan misstolkas men ändå ha chans att påverka världen. Jag tänker på Günter Schabowski i Östtyskland som råkade säga “Omgående” i stället för “Jag vet inte” på en presskonferens. Han hade fått papper från partiledningen med direktiv, men inte hunnit lära sig orden. Det är många som tror att Berlinmurens fall hade fått vänta om det inte vore för det han sa. Det kablades genast ut på TV och inom kort var Tyskland enat. Ord förändrar, ord är makt.

Tidigare gamestudenten Karin: ”Spelvärlden har fortfarande ett mångfaldsproblem”

Karin tillhörde den första årskullen av gamestudenter hos oss. Idag driver hon spelföretaget Sista Potatis tillsammans med sin sambo och längtar efter förändringar i spelvärlden.

Tidigare jobbade Karin som översättare men längtade efter något annat. Hon har alltid spelat men aldrig tänkt att det ens fanns en möjlighet att jobba med sin passion.

– Så fick jag syn på en reklamaffisch för utbildningen i tunnelbanan, sökte och kom in. Det var först då jag kände att en framtid i spelbranschen faktiskt var möjlig.

Inspiration från kvinnligt hantverk

Karin startade spelföretaget Sista Potatis tillsammans med sin sambo Michael Wynne. Deras första gemensamma projekt var Karins examensarbete på Forsbergs, Nothing Left. Det är en interaktiv berättelse vars visuella uttryck inspirerats av traditionellt kvinnligt hantverk.

– Målet med Nothing Left är att skapa en upplevelse för spelaren genom att låta den göra val, med teman som medgörlighet och motstånd som grund. Jag designade spelet och valsituationerna, skrev texterna och målade bilderna. Michael skapade ett verktyg som lät mig organisera valen, animera dem och göra det spelbart, berättar Karin.

Nothing Left är en interaktiv berättelse vars visuella uttryck inspirerats av traditionellt kvinnligt hantverk.

Spel som betyder mycket för få

Istället för att gå ut på praktik valde Karin att jobba vidare med Michael, som hade tidigare erfarenhet av spelbranschen och större studios. Sista Potatis gör spel som betyder mycket för få personer.

– Vissa personer spelar t ex Nothing Left och blir berörda på ett sätt som liksom fastnar lite i själen. Andra spelar det och tycker att det är, kanske inte skräp, men meningslöst? Och det är helt okej, så får det vara. Det var ju de andra personerna jag ville åt. Vi jobbar med att skapa en stämning, en känsla och en värld som berör.

Det roligaste med att jobba med spel är reaktionerna från spelare som uppskattar det hon har skapat, säger Karin.
– Det värmer under de långa vintermånaderna när någon tar sig tid att höra av sig för att berätta hur mycket de gillar den här grejen man har suttit och svurit över och nästan gett upp!

Spelvärlden måste ta ansvar

När det gäller spelvärlden ser Karin att det fortfarande finns ett mångfaldsproblem, både när det gäller innehåll och skapande. Det blir bättre men Karin tror att det hade gått fortare om branschen tog mer ansvar.
– Inte bara när det gäller vilka man anställer eller vilket material man producerar, utan också vilken sorts miljö man skapar för människor att vistas i. Det kan handla om alltifrån HR-frågor som hur folk behandlas på jobbet, till moderering av forum för spelare på nätet, säger hon.

Om man inte månar om att alla ska känna sig välkomna, så kommer de som upplevs som en minoritet att hålla sig undan. Många tror fortfarande att majoriteten av spelare är unga män, men det stämmer inte.
– Det verkar som att de är i majoritet för att de syns och hörs mest, eftersom de inte behöver vara oroliga för att bli påhoppade så fort de säger något. Man dras ju till spelvärlden för att man tycker om spel, ändå är många som engagerar sig i den extremt hätska. Det måste förändras.

Rana Eshtiagh om storytelling: ”Vem är ditt varumärke?”

Det pratas ofta om storytelling som en viktig pusselbit när det kommer till reklam och att bygga varumärke. Det som kan låta krångligt är egentligen ganska självklart. Rana Eshtiagh, varumärkesstrateg och lärare på vår kvällskurs Digital Creative, berättar mer.

– Många företag fokuserar sin verksamhet utifrån sina produkter. De har särskilda produktavdelningar med produktchefer och lägger enorma resurser på produktutveckling – men de glömmer mottagaren, den målgrupp de vill nå. Det är sällan produkterna i sig som får oss att välja ett varumärke framför ett annat, neurologiskt och psykologiskt är vi trådbundna till våra känslor, säger Rana.

En kompis som du tycker om

Vad är det då som får oss att snegla mer åt det ena varumärket än det andra – att tipsa våra kompisar om det, att använda produkterna med stolthet? Jo, det är där storytelling kommer in i bilden. Varumärket väcker känslor hos oss. Vi har en relation till det.

– Förtroende är inget som går att sälja på en hylla. Varumärken som bara fokuserar på sina produkter har ett bäst före-datum. Kunderna kan tröttna på produkter och tjänster som inte skalar upp i takt med samhällsutvecklingen hamnar snabbt efter. Det gäller att erbjuda något mer än bara det tillfälliga, det handlar om att vilja bli en del av människors liv, säger Rana.

– Det företag som har en tydlig personlighet och bygger relation till sin målgrupp får dem att slappna av, och bjuda in. Storytelling är det som får folk att öppna dörren. Alltför många insisterar fortfarande på att slå in den dörren.

– Apple är alltid det bästa exemplet. De förstår, respekterar och bidrar till att förenkla människors vardag på ett vördnadsfullt sätt. Det känns genuint, utan påklistrade detaljhandelsleenden. De har något som gör kunden exalterad, de finns där för dig, säger Rana.

Vad säger vi och vem pratar vi med?

Rana berättar om ett exempel från verkligheten, ett veganskt klädmärke som hon har jobbat med. Tanken var god, de hade bra cred och rykte, men de sålde för lite. Rana hittade anledningen: deras veganska och medvetna klimatsmarta målgrupp hade helt enkelt inte råd.

– De som istället köpte kläderna var modeintresserade personer med god ekonomi men som kanske inte brydde sig lika mycket om det veganska. Genom att göra deras storytelling mer inkluderande kunde de fortsätta sälja samma plagg men gentemot en bredare målgrupp. Vill man rädda världen kan man inte vara småsint. Det veganska är nu en bonus för köparen, och det är till syvende och sist detta det handlar om – att sprida kunskap och glädje. Det handlar om att väcka rätt känslor hos människor, säger hon.

Rana tar upp det här och annat relaterat till storytelling, varumärkesbyggande och PR under kvällskursen Digital Creative i vår.

Välkommen på en personlig VIP-visning av skolan

Är du intresserad av kurser och utbildningar hos oss – inom grafisk formgivning, reklam, game art och game design samt copywriting? Vad kul! Nu kör vi igång VIP-tider då vi visar skolan speciellt för dig. Visningarna äger rum 18-22 februari på en tid som passar dig.

Om du funderar på att söka någon av utbildningarna eller bara är nyfiken på vad vi gör är det ett bra tillfälle att se lokalerna och träffa lärare och studenter. Vi finns här för dig och vägleder dig i din kommande karriär.

Visningen tar ungefär 30 minuter. Förbered dig gärna med frågor. Mejla info@forsbergsskola för att boka tid. Visst ses vi?